När djur inte jagar eller jagas vilar de

Jag återkommer till det där med tankens kraft, som jag skrev om den 16 januari. Den här gången kopplar jag tankens kraft till stress. Det finns flera orsaker till stress och förutom olika fysiska faror så kan olika sociala och psykologiska faktorer stressa oss. Det kan vara olika svåra händelser i livet, arbetslöshet, omstruktureringar och förändringar på jobbet, separationer och skilsmässa, dödsfall, mobbning, att man känner sig nedvärderad, att inte bli sedd och bekräftad, ekonomiska bekymmer, ingen eller liten kontrollmöjlighet över sin arbetssituation eller privata situation, höga krav på sig själv och från sin omgivning, hög arbetsbelastning, dubbelarbete, att alltid finnas tillhands för andra, svårt att säga nej etc.

Men alla som blir utsatta för dessa saker upplever inte streess. Det är inte stressen i sig som är problemet utan snarare den förmåga man har att hantera stressen. Alltså inte hur vi har det utan hur vi tar det. Vi reagerar väldigt olika på samma sak, en del blir stressade medan andra inte. Olikheten kan bero på en en rad faktorer som att vi genetiskt sett är olika, vi har gått igenom olika saker, vi har olika kunskap och erfarenhet, vår sociala miljö har präglat oss på olika sätt, vi har olika personlighet, vi tolkar saker olika och vi ger tolkningarna olika betydelse etc.

Det är mycket man kan åstadkomma med tankens kraft. Inbillade faror och hot kan framkalla samma slags stressreaktioner som när man blir jagad av vargar på riktigt. Vi oroar oss för en massa saker som aldrig kommer att inträffa. Vi kan alltså med tankens kraft försätta vår kropp i larmberedskap, i samma slags beredskap som om vi var utsatta för en verklig fysisk fara. Pulsen ökar, blodtrycket stiger, andhämtningen går snabbare, sömnen blir sämre, mer energi pumpas ut till delar av kroppen som behöver energi för att fly undan den fara som hotar, matsmältningen går långsammare, lusten att fortplanta sig upphör etc.

Om vi ofta mobiliserar energi för att bekämpa inbillade faror får kroppen aldrig tid att återhämta sig. Kroppen behöver vila och återhämtning för att orka med nästa fara eller hot. Om kroppen inte får den vila den behöver så minskar motståndskraften och vi blir mottagliga för olika sjukdomar. När djur inte jagar eller blir jagade vilar de. Men när människan inte jagar eller blir jagad av verkliga och inbillade faror och hot går hon på i samma tempo tills nästa fara dyker upp, alltså en ständig beredskap.

Att vara utsatt för stress innebär inte automatiskt att man lider av den. Vi har ett biologiskt system som sköter om den saken. När vi utsätts för stress så går vårt sympatiska nervsystem – flykt och kamp – i gång. När faran är över går kroppen ner i varv och det parasympatiska nervsystemet – vila och återhämtning – slås på. Så för att långsiktigt hålla sig frisk så är det viktigt att vi ger oss själva tid för vila och återhämtning.

Det här är delar av en föreläsning som jag håller om 1½ vecka i Stockholm
  • Julia

    Mycket intressant! Ser fram emot föreläsningen nästa vecka!